Här finns ett sådant kärleksfullt erkännande av och sån respekt för att min kropp vet, att min kropp guidar mig till läkning, att min kropp öppnar vägen till den djupaste visdom. Min kropp vet vad min själ behöver, om jag bara lyssnar.

 

Kroppen och själen är en och samma. Jag bjuds så vackert in till att öppna för och vara i communion med min själ och med existensen, Gud, som bor i varje cell och atom, och till att leva den kontakten, den sanningen. Här kan jag återknyta och väcka kontakten med den inneboende visdomen och kraften i det feminina och med Modern, Jorden. Det känns som att jag här öppnar kanalen till en urgammal, kollektiv källa av feminin visdom och kraft och som att jag får tag på mina minnen av att ha verkat och levt på detta sätt. 

Jag bjuds in till att känna allt. Känna och omfamna allt. Och att njuta av att känna allt. När jag kan vara med min kropp på det här sättet, öppnar jag också för mer njutning i mig och i mitt liv. Kontakten med och varandet i min kropp blir sensuellt och njutbart. Jag har längtat efter det här sättet att vara med mig och det känns som att världen längtar efter och behöver det. Jag upplever att detta är en väg som öppnar för djup läkning av både det feminina och det maskulina i oss.

 

Det som Jordjågan och Shaktiyogan bjuder, känns för mig härligt nytt och samtidigt så urgammalt. Jag känner djup tacksamhet och stor glädje att detta har öppnats i mitt liv och att jag har möjlighet att få dela med mig av det!